Navigeringsmeny
InnehållInstallera
Köra (du är på denna sida)
Signaler
Banor & Fordon
Länkar
(Slut på navigeringsmeny)
Hur noga man vill vara att köra på ett bra sätt är upp till den som använder programmet. Det är möjligt att köra för fort, förbi stoppsignaler osv. Simuleringen avbryts inte, och någon urspårning händer inte även om en situation skulle ha orsakat det i verkligheten.
För den som vill efterlikna verkligheten och försöka köra så bra som möjligt erbjuder programmet flera sorters hjälp:
Passagerarnas humör påverkas negativt av framför allt kraftiga inbromsningar, förseningar och missade stationer. Även ryck vid en allt för aggressiv start är negativt.
Körning över största tillåtna hastighet eller körning mot rött påverkar inte passagerarnas humör om dessa fel inte märks genom att färden blir skakig eller tåget nödbromsas av säkerhetssystemet som finns på vissa banor och fordon. Däremot ger programmet varningsmeddelanden för den typen av fel, och i verkligheten är den typen av fel mycket allvarligare än att vara försenad eller köra ryckigt eftersom en olycka mycket väl kan hända då.
Sammanfattningsvis: Glada passagerare och inga varningsmeddelanden om fortkörning eller om att signaler inte blivit åtlydda är tecken på en bra körning.
Efter en normal installation finns en startikon för BVE på Windows skrivbord och en i startmenyträdet
på platsen Start-Program-Mackoy-BVE. Använd någon av dessa för
att starta BVE. En ruta kommer upp med frågan om du
vill köra programmet i ett fönster Windowed
eller i fullskärmsläge
Full Screen
. Välj Full Screen
och tryck "OK".
Bild 1: Val av fullskärms- eller fönsterläge
Nu kommer du till dialogen för val av bana och tåg. Under mappen Railway
finns
mappar för olika banor. Om du har många banor installerade finns en bläddringslist i
höger kant av fältet. Använd den för att gå till banor som inte syns
från början. Dubbelklicka på mappen för den bana du vill köra.
Bild 2: Val av bana att köra
När du öppnat mappen för den bana du vill köra, finns ett eller flera alternativ att välja på. Dessa visas i fältet nedanför det där man väljer bana.
Bild 3: Exempel på flera alternativ för en vald bana
Om det finns flera alternativ kan skillnaden mellan dem vara vilket typ av tåg som simuleringen använder, om det är en expresstur (som bara ska stanna vid vissa stationer) eller en lokaltur som ska stanna vid alla stationer eller vilken del av banan som ska användas.
Genom att markera (ett vänsterklick med musen) ett alternativ, erhålls information
om alternativet i fälten Route Overview
och Train Overview
.
Bild 4: Exempel på information om ett alternativ
När du bestämt vilket alternativ du vill köra, dubbelklicka på raden för detta alternativ för att välja det.
Förarplatsen är den vy du har i simuleringen. Du kan inte titta på tåget utifrån eller liknande. BVE är en ren körsimulator.
Bild 5: Förarplatsen i BVE
Utsikten och den del av förarpanelen som syns under vindrutan är avsedda att efterlikna verkligheten. De grå fälten längst ner och till höger innehåller också en mängd information men är inte avsedd att se realistisk ut.
Reglagens läge har nämnts tidigare i avsnitt 1.4.1. Det finns två varianter på dessa: Dels en variant när fordonet har separat körreglage och broms, dels när körreglage och broms är kombinerade till ett huvudreglage. I båda fallen finns ett separat reglage för fram och back.
Bild 6: Indikering av reglagens läge vid 2 reglage
Till vänster indikeras hur körriktningsreglaget är ställt:
Körriktningsreglaget ställs om med tangenterna uppåtpil och nedåtpil.
I mitten indikeras hur körreglaget är ställt:
Hur många steg körreglaget har varierar med vilket fordon som används, 3 till 5 steg är vanligt. Högre siffra innebär större pådrag (farten ökar).
Körreglaget styrs med tangenterna Z
och A
. Z
ökar pådraget,
A
minskar pådraget.
Till höger indikeras hur bromsreglaget är ställt:
Hur många steg bromsreglaget har varierar med vilket fordon som används, 5 till 8 steg är vanligt. Högre siffra innebär större bromsverkan (farten minskar).
Bromsreglaget styrs på ett svenskt tangentbord med tangenterna .
(punkt) och ,
(komma). Punkt-tangenten ökar bromsningen, komma-tangenten minskar den.
Nödbromsning sker genom att trycka *
(stjärna). Notera att stjärnan på ett
svenskt tangentbord sitter i ett läge som kräver att man håller nere
shift-tangenten.
Dynamisk broms eller elbroms innebär att bromsning åstadkoms genom att elmotorn som driver fordonet kopplas om för att arbeta som generator. Tågets rörelseenergi omvandlas till elenergi som matas tillbaka till kontaktledningen vid eldrift eller får bli till värme i elektriska motstånd vid dieselelektrisk drift.
Bild 7: Indikering av reglagens läge vid 1 reglage
Till vänster indikeras fram, neutral och back på samma sätt som vid 2 reglage. Körriktning väljs också likadant med uppåtpil och nedåtpil.
Till höger indikeras hur det kombinerade kör- och bromsläget, huvudreglaget, är ställt:
På samma sätt som vid 2 reglage varierar antalet bromssteg och pådragssteg med vilket fordon som används.
Huvudreglaget styrs med tangenterna A
och Z
på tangentbordet. Z
minskar
bromsningen eller ökar farten. A
ökar bromsningen eller minskar farten.
Huvudreglagets funktion är sådan att om man minskar körreglaget med A
-tangenten
till läget N och fortsätter trycka A
så börjar bromsningen att
öka. Motsatsen händer när man trycker Z
-tangenten, alltså när bromsen
helt lossats till läget N och man fortsätter trycka Z
börjar körreglaget
stegas upp för ökad fart.
Nödbromsning sker i detta fall genom att trycka Q
.
Det funktionssätt för bromsar som beskrivits ovan finns inte på gamla fordon. I stället för bromsverkan i olika steg finns bara 3 lägen + nödbroms:
Under körning när bromsarna ska vara lossade ska bromsarna vara i läge RL
.
När man vill bromsa ställs bromsreglaget i läge SV
den tid som behövs
för att en lagom hård inbromsning ska påbörjas. Då ställer man snabbt
över bromsreglaget i läge LP
för att hålla kvar denna bromsverkan.
Justeringar av bromsverkan under pågående inbromsning sker genom att flytta
bromsreglaget till läget SV
eller RL
och därefter snabbt tillbaka till
LP
.
De tangenter som beskrivits för moderna bromssystem i tidigare avsnitt används även i detta fall för att kontrollera bromsarna.
Denna bromstyp kräver en del träning innan körningen blir bra. Om det finns en manometer (se avsnitt 2.3.1.4) som visar trycket i bromsledningen kan man ha hjälp av denna. Man lär sig då ungefär vilket tryck som är lämpligt för olika hårda inbromsningar.
Hastighetsmätaren kan vara av visartyp eller med digital visning. Hastigheten mäts i de flesta fordon i [km/h], men undantag finns. Notera att det förekommer att fordon som är avsedda att användas på banor där hastigheten anges i [mph] har hastighetsmätare graderade i [km/h].
Bild 8: Exempel på hastighetsmätare av visartyp
Bild 9: Exempel på hastighetsmätare med digital visning
Dörrindikatorns uppgift är att visa om tågets alla dörrar är stängda eller ej. Tåget kan inte starta om inte alla dörrar är stängda. Dörrarna öppnas automatiskt (av konduktören eller passagerarna) när tåget stannat i rätt position på en station där det ska stanna enligt tidtabellen.
Bild 10: Exempel på dörrindikatorlampa
Dörrindikatorn utgörs av en lampa. Vanligen betyder en tänd indikatorlampa att dörrarna är stängda. Motsatsen förekommer dock på vissa fordon. Det förekommer också att ett fordon har 2 lampor, en som indikerar öppna dörrar och en som indikerar stängda dörrar.
Det finns dessutom ett annat sätt att få reda på om dörrarna är öppna eller stängda, se avsnitt 2.3.2.3 Tid- och dörrindikering.
Tryckluft används bland annat för tågens bromssystem. Det finns olika system för hur detta är ordnat. Någon beskrivning hur detta fungerar ges inte här, annat än att det system som är vanligt i Japan inte fungerar på samma sätt som det system som används i Sverige.
Normalt behöver man inte ägna någon uppmärksamhet åt manometrarna (tryckmätarna) när man kör i BVE.
Vilka tryck som visar varierar mellan olika fordon, men följande tryck kan visas i BVE:
Vanligen visas trycket i enheten [kPa], men även enheten [kg/cm2] förekommer.
Bild 11: Exempel på manometer som visar trycket i huvudbehållaren
(röd visare) och utjämningsbehållaren (svart visare)
Bild 12: Exempel på manometer som visar trycket i bromsledningen (svart
visare) och bromscylindrarna (röd visare)
Det finns ett par olika typer av säkerhetssystem simulerade i BVE. Deras utformning följer Japansk standard. Säkerhetssystemens status indikeras på ATS-panelen.
ATS-S är ett system som ska hindra att ett fordon passerar en stoppsignal. När ett fordon närmar sig en signal som visar stopp startar ett ljudlarm som låter som en ringklocka. Om föraren inte kvitterar larmet och börjar bromsa inom 5 s sker nödbromsning. Om föraren däremot kvitterar larmet och börjar bromsa fortsätter endast en påminnelsesignal att ljuda som föraren inte får stänga av innan han stannat framför stoppsignalen.
Kvittering av det första ljudlarmet sker i
BVE med tangenten för blanktecken.
Avstängning av påminnelsesignalen när fordonet stannat sker med tangenten
Insert
.
ATS-P är ett system som ska hindra att fordon passerar en stoppsignal. Systemet beräknar en hastighetskurva där hastigheten minskas ju närmare stoppsignalen tåget är. Håller föraren en för hög hastighet (>10 km/h över den som beräknats) bromsas tåget med driftbroms tills rätt hastighet uppnåtts. Om man försöker passera en utfartssignal som visar stopp sker nödbromsning.
För den som vill läsa mer om dessa system finns en utmärkt artikel på engelska i tidningen Japan Railway & Transport Review nr 21, sidorna 44 till 50 (formatet är Adobe Acrobat).
Bild 13: ATS-panelen
ATS-panelen har 10 indikeringslampor. De två nedersta lamporna har dock inte direkt med ATS att göra. Om fordonet inte är utrustat för alla funktioner är vissa lampor utan text.
ATS-systemet kan stängas av med tangenterna
Shift
+F2
. Med tangenterna
Ctrl
+F2
aktiveras systemet igen. ATS är aktiverat
från början när man startar en simulering i
BVE. Om
ATS däremot ingripit och gjort en
nödbromsning måste systemet återställas genom att det stängs av och
därefter aktiveras igen.
Lampan ATS lyser med orange sken när ATS-S är aktiverat.
Lampan lyser eller blinkar med rött sken när ATS-S detekterat en signal som visar stopp och föraren ännu inte kvitterat ljudlarmet och påbörjat inbromsningen.
Lampan lyser med grönt sken när ATS-P är aktiverat.
Text saknas f.n.!
Lampan lyser med fast sken i 60 s när föraren vid körning i ATS-P-läge begärt att ATS inte ska bromsa.
I BVE sker en sådan begäran genom att
trycka tangenten End
. Funktionen består i de
60 s som indikeringslampan lyser.
Lampan lyser med orange sken när ATS-P ingriper genom att bromsa.
Lampan lyser med grönt sken när ATS-P är aktiverat.
Lampan lyser med rött sken vid fel på ATS-enheten i tåget. Den tänds också en kort stund när man startar ATS-enheten från avstängt läge.
Vissa fordon är utrustade med en variant på det som brukar kallas
dödmansgrepp
. Om inget reglage manövrerats på
1 min tänds
EB-lampan med grönt sken och en
larmsignal ljuder. Om den signalen inte kvitteras inom
några sekunder antas föraren ha blivit sjuk eller somnat och nödbromsning sker.
Kvittering av EB-larmet sker genom att
trycka knappen Delete
.
En del fordon har en praktisk hjälpfunktion som automatisk håller; tågets hastighet (på samma sätt som farthållaren i en bil). Funktionen aktiveras genom att man trycker backstegs-tangenten (tangenten ovanför Enter). När funktionen aktiverats lyser CONST SPEED-lampan med orange sken.
För att avge en ljudsignal, tuta
, tryck tangenten Enter
. Vissa fordon
har olika signalljud. Om så är fallet, får man ett annat ljud genom att trycka
tangenterna Shift
+Enter
.
En tredje variant finns, en kontinuerlig ljudsignal. Den är inte så vanlig, men det mest kända exemplet är den traditionella klämtande klockan på amerikanska lok. Den används som varning för tåg i rörelse på stationer, bangårdar o.s.v. Även några japanska tåg har denna funktion och kan spela en upprepad trudelutt som varning vid infart till en överfull plattform eller liknande.
Den kontinuerliga ljudsignalen, om den finns, kopplas in genom att trycka tangenterna
Ctrl
+Enter
. Samma tangentkombination
kopplar ur signalen igen.
Eftersom man inte i ett simulatorprogram som BVE upplever de krafter som acceleration och inbromsning orsakar, finns en indikator för detta i programmet.
Indikatorn består av två delar: Dels en visare som visar de krafter passagerarna upplever och hur de upplevs, dels från änden av den visaren en linje som anger storleken av acceleration (fartökning) eller retardation (fartminskning).
Bild 14: Accelerationskraftsindikatorn
Visaren som anger passagerarnas upplevelse ändrar färg beroende på hur passagerarna påverkas. Grön visare anger en komfortabel upplevelse, medan för stora krafter och inte minst snabba ändringar (ryckig körning) får visaren att ändra färg till gul och i sämsta fall till rött.
Visarens utslag visar hur stor kraften är. Visarens riktning visar om det är en kraft som påverkar passagerarna att tryckas framåt eller bakåt (sett i tågets färdriktning). Ett stort rött visarutslag innebär förmodligen att sittande passagerare kan ha fallit från sätena och att alla stående passagerare torde ha tappat balansen.
Bild 15 a: Indikering vid lugn fartökning:
Bild 15 b: Indikering av rycket i det ögonblick då tåget stannat efter att ha nödbromsats:
När farten ökas visas accelerationens storlek genom längden på den vita linjen som visas under änden på visaren för passagerarupplevelse, se exemplet i bild 15 a. Längre linje indikerar större acceleration och tvärtom.
När farten minskas visas retardationens storlek på samma sätt, men den vita linjen visas då ovanför änden på visaren för passagerarupplevelse, se exemplet i bild 14.
Kurvradien för spårkurvor visas som en vit liten stolpe med spetsig topp med siffror intill som anger kurvradien i meter.
Bild 16: Indikering av 500 m kurvradie
Symbolens ursprung torde vara att vid japanska järnvägar markeras kurvradier efter banan med en vit liten påle med svarta siffror på.
Banans lutning, medlut (nedförsbacke) eller motlut (uppförsbacke), visas som en vit skylt på en stolpe. Skylten lutar uppåt från stolpen om det är motlut, och nedåt från stolpen om det är medlut. Lutningen anges i promille med vita siffror invid symbolen. En promilles lutning innebär att spårets höjdläge ändras 1 m för varje 1000 m spårlängd.
Bild 17: Indikering av 3,0 promilles motlut (uppförsbacke)
Bild 18: Indikering av 6,2 promilles medlut (nedförsbacke)
Symbolens ursprung torde vara att vid japanska järnvägar markeras lutning efter banan med en vit lutande skylt med svarta siffror på.
Signalbilden för nästa ljussignal indikeras på ett större avstånd från signalen än vad det är möjligt att se signalbilden vid banan i datorgrafiken. Under signalbilden visas också signalens nummer eller namn.
På så sätt kompenseras i BVE för att det inte går att se signalerna i datorgrafiken på lika långt avstånd som i verkligheten.
Bild 19: Exempel på indikering av ljussignalbild
För betydelsen av olika ljussignalbilder, se avsnitt 3 Tavlor och signaler.
Signalbilden för nästa signaltavla indikeras på ett större avstånd från tavlan än vad det är möjligt att se tavlan vid banan i datorgrafiken.
På så sätt kompenseras i BVE för att det inte går att se tavlorna i datorgrafiken på lika långt avstånd som i verkligheten.
Bild 20: Exempel på indikering av signaltavla
För betydelsen av olika signaltavlor, se avsnitt 3 Tavlor och signaler.
Namnet på nästa station visas strax innan man kommer fram till den.
Bild 21: Exempel på indikering av namnet för nästa station
När man stannar på en station ska det ske inom 4 m från den uppehållstavla eller stopplatstavla som anger vart det ska ske. Det kan finnas flera sådana tavlor, man ska i så fall välja att stanna vid rätt tavla. Se vidare avsnitt 3 Tavlor och signaler.
Eftersom det är svårt att bedöma avstånd på någon meter när i en bild på datorns bildskärm, finns ett hjälpmedel i BVE för detta:
En gul linje som motsvarar stoppunkten(uppehålls- eller stopplatstavlan) rör sig i förhållande till accelerationskraftsindikatorns linje som här motsvarar tågets läge. Målet är att stanna så att de båda linjerna sammanfaller.
Bild 22 a: Den gula linjen visar att stopp skett före stoppunkten
Bild 22 b: Den gula linjen visar att stopp skett exakt på stoppunkten
Bild 22 c: Den gula linjen visar att stopp skett efter stoppunkten
Om man råkar stanna >5 m för tidigt är det bara att köra fram tills stoppet sker på rätt plats.
Om man däremot stannar >5 m
förbi stoppunkten, måste man ändra körriktning till Bakåt
och
backa tillbaka till rätt läge. Om man stannat långt förbi stoppunkten
har man missat stationen och får lov att fortsätta till nästa. Detta får
passagerarna på mycket dåligt humör.
När man stannat på en station får man reda på hur nära stoppunkten man lyckats stanna, eller om man stannat för långt ifrån denna, se avsnitt 2.3.2.2 Hjälpmeddelanden
Längst ner i bilden, till höger om menyvalsknappen finns några extra indikeringar:
Passagerarnas humör indikeras dels med ett glatt eller mindre glatt ansikte, dels en färgad skala. När passagerarna är nöjda är den färgade delen av skalan grön och ganska kort. Dess då mer deras tålamod prövas, dess då längre blir den färgade delen av skalan och färgen går mot rött.
Bild 23: Indikering av passagerarnas humör, här är de nöjda
Under skalan för passagerarnas humör finns ett fält där olika meddelanden från programmet visas. Det rör sig om varningar, notiser och information. Hur mycket meddelanden som ska visas ställs in med ett menyalternativ, se avsnitt 2.3.4.3 Advice Settings (Inställningar för hjälpmeddelanden)
Genom att trycka tangenterna Shift
+F3
visas i nedre högra hörnet aktuell tid i simuleringen samt om dörrarna är
öppna eller stängda.
Tiden visas med siffror, medan dörrarnas läge visas med symboler:
I de flesta fordon finns också på förarpanelen en dörrindikeringslampa som fyller samma funktion, se avsnitt 2.3.1.3 Dörrindikatorn.
Genom att trycka tangenterna Shift
+F3
2 gånger (eller 1 gång om man redan valt
Tid- och dörrindikering enligt avsnittet närmast här
ovanför) visas bildhastigheten i antal bilder per sekund
[fps]. Detta kan vara av intresse
t.ex. om man testar olika
grafikinställningar och vill jämföra resultatet av dem.
Tidtabellen visas till höger i bilden när man trycker tangenten
F4
. För att gömma tidtabellen tryck
F4
en gång till.
Om tidtabellen är för lång för att visas i sin helhet, kan man bläddra
nedåt genom att trycka tangenterna Shift
+
F4
och tillbaka uppåt genom att trycka tangenterna
Ctrl
+F4
.
Bild 24: Exempel på en tidtabell
För de i tidtabellen listade stationerna/hållplatserna kan tider anges på olika sätt, vilket förklaras i tabellen här nedanför:
| Angivna tider | Utseende i tidtabellen |
|---|---|
| Betydelse | |
| Ankomsttid och avgångstid |  |
| Försening räknas i förhållande till ankomsttiden. Tåget får ej avgångssignal från konduktören före avgångstiden (men utfartssignalen kan mycket väl visa grönt tidigare) | |
| Endast avgångstid |  |
| Tåget får ej avgångssignal från konduktören före avgångstiden (men utfartssignalen kan mycket väl visa grönt tidigare). Försening räknas ej på denna tid | |
| Röd pil |  |
| Stationen ska passeras utan stopp (om signalerna tillåter) | |
| Endast ankomsttid |  |
| Resans slutstation, försening räknas i förhållande till ankomsttiden | |
Om man klickar med musen (ett vänsterklick) på en rad i tidtabellen flyttas simuleringen till den tiden och platsen som står på raden.
Om man klickar på den grå rektangulära knappen i nedre vänstra hörnet får man upp en meny med några olika alternativ.
Bild 25: Val av menyn
Visar dialogen för att välja bana och fordon enligt avsnitt 2.2 fr.o.m. bild 2.
Startar om den aktuella simuleringen från början (samma bana och fordon).
Här anges hur mycket hjälpinformation om körningen som ska visas. Det finns 3 nivåer att välja på
Val av högre nivå medför mindre mängd hjälpinformation.
Här finns 2 inställningar för grafiken. Inställningen
Viewing Distance
(siktavstånd) anger hur långt framåt man kan se
grafiska objekt om ingenting är i vägen. Objekt längre bort visas inte.
Om rutan Disable fog effect
(stäng av dimeffekt) är ikryssad
stängs all ev. dimma av. Dimma förekommer inte i så
många simuleringar.
Bild 26: Grafikinställningar
Att ställa in siktavståndet på 600 m och låta dimma vara på (ej ikryssad ruta) ger bästa grafik. Men som med alla spelprogram så kräver bästa grafik mer prestanda av datorn än andra inställningar. Att minska siktavståndet leder oftast till en förbättring om bilden går hackigt, och man kan också prova att stänga av dimeffekten i detta fall.
BVE styrs normalt från tangentbordet,
men det är möjligt att använda en joystick eller en speciell
kontrollenhet, TS Master Controller
, som ansluts till datorns serieport.
Bild 27: Kontrollinställningar
Normalt används alternativet Asssign 1
för tangentbordet för
att använda de tangenter som beskrivs på den här webbplatsen.
Spelkontrollen TS Master Controller
finns förmodligen bara att få tag
på i Japan. Computer Shop Woodpecker
i Niigata har
TS Master Controller 2
i sin
katalog för 20 790 ¥,
vilket i oktober 2005 motsvarar ca. 1 400 SEK. En bild med
specifikationer på engelska finns på
denna webbplats.
En bild på den äldre modellen TS Master Controller 1
finns på
denna japanska webbplats.
Visar dialogen för att välja att köra BVE i ett fönster eller i fullskärmsläge, se avsnitt 2.2 bild 1. Man kan inte byta bildskärmsinställning utan att avsluta och starta om programmet.
Om kryssrutan Show this dialog when program starts
(Visa den här dialogen
när programmet startar) är ikryssad kommer denna dialogruta upp varje gång
BVE startas.
Om man kryssar av rutan och väjer ett bildskärmsinställning kommer
BVE att startas med den valda
bildskärmsinställningen varje gång utan att fråga. Man kan dock alltid
välja att få tillbaka frågan vid programstart genom att, när programmet
startat, välja Display Mode Settings
på menyn och kryssa i rutan igen.
Visar versionsnummer för BVE och copyright-information.
Avslutar programmet BVE.
| Tangent | Funktion |
|---|---|
| Då 1 körreglage finns | |
| Z | Minska broms/Öka pådrag |
| A | Öka broms/Minska pådrag |
| Q | Nödbroms |
| Då 2 körreglage finns | |
| Z | Öka pådrag |
| A | Minska pådrag |
| . (punkt) | Öka broms |
| , (komma) | Minska broms |
| * | Nödbroms |
| Körriktning | |
| Uppåtpil | Från neutral: Framåt Från bakåt: Neutral |
| Nedåtpil | Från neutral: Bakåt Från framåt: Neutral |
| Ljudsignaler | |
| Enter | Ljudsignal nr 1 |
| Shift+Enter | Ljudsignal nr 2 |
| Ctrl+Enter | Kontinuerlig ljudsignal till/från |
| ATS | |
| Blanktecken | Kvittera ATS-S-larm |
| Insert | Stäng av ATS-S påminnelsesignal |
| End | Stäng av ATS-P-bromsning i 60 s |
| Ctrl+F2 | Aktivera ATS-systemet |
| Shift+F2 | Stäng av ATS-systemet |
| Övriga kontrollsystem | |
| Backsteg | Farthållare |
| Delete | Kvittera EB-larm
(Dödmansgrepp) |
| Tidtabellen | |
| F4 | Visa tidtabell till/från |
| Shift+F4 | Bläddra nedåt i tidtabellen |
| Ctrl+F4 | Bläddra uppåt i tidtabellen |
| Övrigt | |
| F3 | Indikering av passagerarnas humör till/från |
| Shift+F3 |
Växlar mellan följande information i nedre högra hörnet:
|
© Patrik Norqvist
